Weeo. Det gick grymt på mitt medarbetarsamtal. Chefen var mycket snäll, mycket snäll. Jag gick därifrån med ett leende på läpparna typ. (Jag ska få mer timmar, yeehoo! Och en massa andra bra grejer!)
Precis vad en sjukling som jag behövde!

Hann spana in de där Din Sko-skorna på stan också. Fiiiina. Men som vanligt tvekar jag alltid. (Kommer jag använda dem? NÄR ska jag använda dem? Har jag något som passar till? Är det mer praktiskt med svarta?) And so on, and so on....

Nejmen, om man kanske skulle pallra sig iväg till pojken.
Ciao.