Fotboll har varit en del av mitt liv sedan jag var sju år. Eller inte bara en del av mitt liv, en av de större.
I snart 13 års tid har jag tagit mina skor och benskydd och dragit iväg och tränat, oavsett vilket väder eller om jag kände mig lite småsjuk. Tillsammans med laget har jag varit på Gothia (twice) och i Barcelona, några av de roligaste stunderna i mitt liv. Fotbollen har alltid varit självklar och har alltid känts kul.
Men nu?
Motivationen är som bortblåst, det var längesen det kändes kul att fara och träna, matcher och cuper vi ska fara på känns mest jobbiga. Vad har hänt!?
Sofia = fotboll. Så ska det vara, så har det alltid varit.

Men nu vet jag inte längre.

Är för övrigt rätt slutkörd, blir ännu mer slutkörd när jag tänker på träningen ikväll och det sjuuukt långa jobbpasset imorgon.
Over and out.